Rolf Lindgren är en av de inbrottsdrabbade Teleborgarna.
– Man måste tänka som en tjuv, säger han.

Genom handtaget och ner i fönsterkarmen till alla öppningsbara fönster på undervåningen i villan på Slupvägen har Rolf Lindgren slagit amerikansk stålspik. Altandörren är förutom med lås försedd med en hemkonstruerad extra metallbricka som fästs med två muttrar på insidan av dörren. Det försvårar för tjuven.

– Hur bär sig en tjuv åt? Det måste man fundera på. Hade jag varit tjuv hade jag köpt en glasdiamant och skurit mig igenom rutorna. Med hjälp av en sugpropp hade jag plockat bort rutan, det hörs inte. Men de har förstås inte råd. De är många som har det svårt i samhället i?dag.

Larm har han också installerat. Ändå drabbades han av ett inbrottsförsök för en dryg månad sedan. Någon slog sönder rutorna i treglasfönstret in till husets tvättstuga med två stora stenar. Rolfs järnspik försvårade för tjuven att öppna fönstret.

– Min före detta fru som var här blev arg och skrek åt honom och då sprang han härifrån. Vi skulle så?klart ha låtit honom hållas och ringt polisen men känslorna styrde där.

Efter det kompletterade Rolf Lindgren, som är pensionerad ingenjör, handtaget med ett vasst sågblad i underkant.

– Jag tänkte att om tjuven skär sig så har polisen i?alla?fall DNA.

Men han känner sig inte trygg i sitt hem.

– Här finns inget att hämta. Men risken är att de tar sig in och förstör en massa. Nu har jag försvårat för tjuvarna att ta sig in så att jag har tid på mig att ringa till polisen. Om jag vaknar vill säga.

”Här finns inget att hämta. Men risken är att de tar sig in och förstör en massa. ”