Efter år av minusresultat ska gymnasieskolan granskas närmare.

Under hösten genomlyser revisorerna varför pengarna försvinner. För ett år sedan gjorde revisorerna en genomlysning av socialnämnden och den verksamheten som den nämnden ansvarade för. Resultatet visade på brister inom ledarskapet bland annat. Nu är det dags för gymnasieskolan att genomgå en liknande granskning.
– Det är alltid bra, för ofta när man jobbar på en plats blir man hemmablind. Det är bra om det kommer någon utifrån kanske ifrågasätter och ser saker med nya ögon. Många gånger kör man i samma hjulspår, säger Eivor Frodig, en av två rektorer på Haganässkolan.



Bakgrunden till beslutet är att ekonomin under flera år inom gymnasieskolan inte har visat noll eller ett plusresultat vid årens slut. Den senaste prognosen för ekonomin på skolan visar ett minus på sex miljoner kronor för gymnasiet.
Politikerna i utbildningsnämnden befarade under senaste nämndsmötet att det kan finnas en kultur inom gymnasieskolan som gör att man internt accepterar att man går med underskott.
– Skulle det vara en kultur är det riktigt illa, sa Hillevi Wegendal (s).
Men att det ska finnas en sådan kultur tillbakavisar Eivor Frodig.
– Det finns absolut inte någon sådan. Inte under de tre år jag har jobbat som rektor, säger hon.?

Kommunens revisorer fick uppdraget i början av hösten och resultatet av granskningen kommer i månadsskiftet januari/februari.
– Vi behöver veta vad det är problemet är med Haganässkolan, varför rinner pengarna ut. Jag ska inte skylla på ledningen, utan vi kan inte riktigt ta på det. Något är det som inte stämmer, säger Bodil Hansen (m), ordförande i utbildningsnämnden.