Öppettiderna hos distriktssköterskorna har redan begränsats.
Primärvården har inte råd att ha öppet på landet.
Nu sätter politikerna ner foten: rör inte servicen på landsbygden.

Som BLT skrivit har primärvården, redan innan Hälsovalet införs den 1 april, startat en stor omorganisation. Exempelvis har öppettiderna på sköterskemottagningarna på Hasslö, i Holmsjö och Tving begränsats från fem dagar till en. Patienterna måste boka en tid.
Primärvården har menat att Hälsovalet är rena förlustaffären för vårdenheterna som inte får extra pengar för hyreskostnaderna de har för lokalerna på landsbygden.
– Vi måste få en finansiering utanför vårdpengen. Systemet är orättvist och vi konkurrerar inte på lika villkor. De privata vårdgivarna har ingen extra kostnad för lokaler på landsbygden, sa Alf Engström, verksamhetschef för Rödeby, Nättraby, Tullgården och Jourcentralen, till BLT i februari.
Ett annat led i omorganisationen är också att en del av distriktssköterskorna ska få kommunen som arbetsgivare, den så kallade kommunaliseringen av hemsjukvården.
Centerpartisten Malin Åman från Vilshult har starkt ifrågasatt varför förändrade öppettiderna införts, utan politiska beslut.
– Här införs stora försämringar för invånarna och det talas till och med om att stänga distriktssköterskemottagningar, säger hon.
Frågan diskuterades i går på landstingsfullmäktige. Landstingsrådet Marie Sällström (S) tycker att en del vårdcentraler varit lite väl snabba och gjort omorganisationer innan Hälsovalet införts.
Hon hävdar bestämt att inga distriktssköterskemottagningar på landsbygden får stängas.
– Landsbygdsmottagningarna ska finnas kvar. Servicen ska finnas på landet även om den blir förändrad. Öppettiderna kan vi däremot inte lägga oss i, säger hon.