Rörpostsystemet på Universitetssjukhuset i Lund från 1968 ska bytas ut.
Ledningen väljer mellan att bygga om eller bygga nytt.

Personer i vita rockar går raskt förbi den gråa dörren i ett hörn på Blockets
fjärde våning. Första intrycket av skrymslet bakom dörren är tekniskt
museum. Det rasslar. På ena sidan gråa rör, på den andra – gröna.

Tore Skåreborn, som arbetat med systemet sedan sjukhuset byggdes 1968,
granskar vilka lampor på kontrollpanelen i mitten som blinkar rött. Tuben
ska till akuten, ser han.

Runt 2 300 tuber per dag passerar skrymslet som också är hjärtat i
Universitetssjukhusets dryga milen långa ledningssystem för rörpost.
Centralen läser av den inställda kombinationen av bokstäver och siffror på
tuben och skickar den rätt via en rad växlar på vägen. Allt sker med mekanik
à la tidigt sextiotal.

Trots att tekniken är från en tid när svartvit tv väckte häpnad så fungerar
den. Ett tag till. Problemet är att de kretskort som används inte tillverkas
längre. Sjukhuset har redan köpt restlager från företag i Tyskland att ha i
reserv. Snart finns inga fler.

De röda lamporna på panelen släcks. Tuben, som färdas i upp till 28 kilometer
i timmen, är framme på akuten.

Regionservice, en del av Region Skåne, utreder tillsammans med sjukhuset hur
ett nytt rörpostsystem ska utformas. I stället för att läsa
bokstavskombinationer har tuberna i det nya systemet ett chip som läses av
med datorer.

Alternativen är att bygga om det nuvarande systemet eller att bygga ett nytt
med bredare rör. Kurt Fyhn, utredare på Regionservice drift- och
utvecklingssida, verkar föredra det senare.

– Då kan man skicka annan typ av gods. Det som folk springer och bär i dag är
tid som de kan ägna åt patienterna i stället. Sedan tar vissa leveranser
15–20 minuter om en i personalen ska leverera. Med rörpost tar det två
minuter, säger han.

”En annan typ av gods” är till exempel påsar med blod som används vid
blodtransfusioner. Sådana får inte plats i dagens rör utan når fram genom
att någon hämtar påsarna på Labmedicin, som ligger bakom Blocket. I snitt
används runt 120 påsar blod om dagen. Oavsett alternativ kan rörpost bara
användas till en bråkdel av dem.

– Det blir i akuta lägen och kanske till avdelningar som ligger långt bort.
Den som tar emot måste kunna förvara påsarna i blodkyl. Det är som att
förvara mjölk i mjölkdisken, säger Elisabet Wester, kommunikatör på
Labmedicin.

Sjukhusledningen och Regionservice måste nu bestämma om det är värt 50
miljoner kronor med bredare rör – priset på att göra om eller bygga nytt är
runt 20 respektive 70 miljoner kronor. De har bett konsultföretaget Sweco
att räkna ut livslängd och kostnad för alternativen. Om två månader ska
utredningen vara klar.

Tore Skåreborn passerade pensionsåldern i somras men har lovat att stanna kvar
för att lära upp sin ersättare. I fickorna på den blåa overallen syns en
täljkniv och en oljig tandborste.

– Det behövs ett modernare system. Men det måste skickas en hel del blodpåsar
för att det ska vara värt alla de extra miljonerna, säger han.

I februari fattar regionstyrelsen beslut om projektering.