För vare sig Leif Andersson eller Hans Berg var det självklart att tacka ja när valberedningen kom och erbjöd dem att bli ordförande för PRO i Sölvesborg respektive Mjällby.
– Jag hade tänkt mig en ledig vår och sommar, säger Leif Andersson.
– Jag var tveksam och bestämde mig först på årsmötet, säger Hans Berg.

När BLT träffar de båda nyvalda PRO-ordförandena i Sölvesborgsavdelningens klubblokal i Sternska Villan frågar vi om det är det gamla talesättet att ”nya kvastar sopar bäst” som gäller.
Men den lätte gick de inte på.
– Nej, absolut inte. För mig gäller det att vidareutveckla det arbete som min företrädare Tord Bertilsson lade grunden till under sina fem år på posten, säger Hans Berg.
– Först och främst måste jag sätta mig in i arbetet.
Både Berg och Leif Andersson pekar på att uppdragen att leda 500 PRO:are i Sölvesborg och nästan 350 i Mjällby mycket innebär att lyssna på vad medlemmarna vill och önskar. Samt i förlängningen att samordna de många åsikterna.
– Vi räknar med att höras i debatten. Kanske ännu mer än vad vi har gjort tidigare.
Ett ämne som ligger dem båda varmt om hjärtat är ett jämlikt skattesystem. De ska kämpa för ett system där pensionärerna inte ska behöva känna sig som förlorare. Det förbereds för övrigt en större PRO-demonstration i Stockholm om detta inom kort och dit tänker båda föreningarna skicka folk.
– Vi kritiserar inte bara den nuvarande regeringen. Även tidigare regeringar bär ansvar för det nuvarande och obegripliga skattesystemet, poängterar Hans Berg.
I både Sölvesborg och Mjällby växer PRO:s verksamheter. Medlemmarna blir piggare och piggare vilket ställer större och större krav på aktiviteter för alla.
– Jag kunde faktiskt inte drömma om att PRO-programmet var så stort som det är. Det märks inte minst på våra medlemsmöten där vi nästan alltid är mer än 100 personer, säger Leif Andersson.
– Säg någon annan förening som har så mycket folk på sina medlemsmöten.
Att Hans Berg först på årsmötet bestämde sig för att hoppa på ordförandeskapet i Mjällby förklarar han med sitt krav att beslutet skull tas enhälligt.
– Jag hade i förväg sagt ja till att var ledamot i styrelsen. På årsmötet kände jag att alla ställde upp på mitt namn. Det avgjorde saken för min del, säger han