Miljö säljer. Inte minst om det är "Europas grönaste stad" som levererar.

Växjö ligger nu i startgroparna för att börja göra affär av det gröna.
Förutsättningarna för att det till och med ska bli en bra affär är goda. Den bedömningen gör kommunens projektledare Johan Thorsell.
–Ja, definitivt, säger han.
Tanken att kommersialisera det gröna kunnandet och Växjös internationella rykte som miljökommun har funnits där i flera år men det är först nu som formerna börjar bli klara.
Upplägget ser ut så här:
Kommunen bildar en ekonomisk förening tillsammans med intresserade företag, Linnéuniversitetet och andra organisationer som kan tänkas vilja vara med.
Från start är det mest en lokal satsning men på sikt ska föreningen dra till sig medlemmar från ett betydligt större område, utan några geografiska begränsningar.
Arbetsnamnet på föreningen är "Climacomp" och motsvarar i dagsläget i stort sett det som går under beteckningen Klimatcentrum.
Planen är att föreningen ska gå i gång på allvar 2011.
Den ska marknadsföra de tjänster och produkter som finns inom miljöområdet och fånga upp det intresse som finns för miljöarbetet i Växjö.
Föreningen nätverkar och skapar kontakter och sedan är det upp till medlemmarna att ta tillfället i akt och börja sälja sina tjänster eller varor. De som anställs i föreningen ska vara drivna affärskvinnor eller affärsmän. Och det ska gå med vinst.
– Det är business som är grejen, säger kommunens planeringschef Sarah Nilsson.
Det här är ett unikt upplägg, en "Växjömodell", jämfört med andra liknande satsningar. Valet att bilda en förening och inte ett aktiebolag är att det är mer praktiskt, flexibelt.
– Det ska vara enkelt att bli medlem eller att hoppa av. Vi vill ha det så öppet som möjligt. Om man har ett bolag är det en krånglig juridisk process, säger Johan Thorsell.
Under de tre senaste åren har runt 350 delegationer, eller omkring 2 500 personer, besökt Växjö. Det är framför allt klimat- och miljöarbetet som har varit magneten.
Och de som kommit har varit köpsugna.
– Det är ju därför de är här. De vill titta på exempel innan de gör sina affärer, säger Sarah Nilsson.
Det har saknats en organiserad form för att dra nytta av det, konstaterar Johan Thorsell.
– Vi missar så otroligt många affärsmöjligheter i delegationerna som susar igenom Växjö, säger han.
Finansieringen för föreningen står kommunen för till stor del under de första tre åren. Sammanlagt handlar det under den här perioden om nio miljoner kronor från kommunalt håll. Men kommunen hoppas samtidigt på att få loss EU-pengar för att få draghjälp.
Andra inkomster är medlemsavgifter och eventuella provisioner från medlemmar som hittat kunder genom föreningen.
Omkring 15 företag säger sig vara intresserade i dag, ett tiotal är tillfrågade och det finns dessutom en lista med 50-100 företag som kan vara intressanta att ha med i föreningen.
Även om politiker, tjänstemän och konsulterade företag tror på idén så är det svårt att förutspå utvecklingen och om satsningen håller på sikt. Det påpekar Johan Thorsell själv i sin projektbeskrivning. Men förutsättningarna för att lyckas är så goda att det är värt att tar risken, enligt honom
– Efter tre år så bör det i vart fall finnas så mycket känsla för om det fungerar att företagen är beredda att kliva in mer, säger han.