Lunds kommun vill vara en förebild i mångfaldsarbetet. Men kommunen når inte
sina mål.

Politikerna vill att Lunds kommuns anställda ska spegla det moderna
mångfaldssamhället. Därför ska kommunen ha en lika stor andel anställda som
är födda utanför Norden som det finns Lundabor födda utanför Norden.

Men så ser det inte ut i verkligheten. De flesta kommunanställda är födda i
Sverige.

Det visar kommunens statistik från 2005.

Sedan dess har andelen utrikes- födda Lundabor ökat.

Men hur det ser ut med mångfalden bland de kommunanställda i dagsläget vet
ingen. Kommunen tycker inte det är lönt att ta fram ny statistik varje år
eftersom det ändå inte händer någonting.

Lunds kommun har ett integrationsråd som ska arbeta med integrations- och
mångfaldsfrågor bland de 9 000 anställda.

Torsten Czernyson (KD) är ordförande i rådet.

Ni når inte målen och ni tar inte fram årlig statistik. Man kan få bilden
av att det inte händer speciellt mycket med mångfaldsarbetet?

– Det är inte mycket som saknas för att vi ska nå målen. Och när det gäller
statistiken ligger det inte på det planet, utan på att det är svårt att få
fram statistik.

Vi har kollat med Statistiska centralbyrån, det går att ta fram med hjälp
av anställdas personnummer.

– Du sa 2005. Jag är övertygad om att det finns nyare siffror.
Integrationsrådet följer statistiken och jag har inte reagerat när
personalchefen har varit hos oss och presenterat statistik.

Men enligt personalavdelningen finns det inga nyare siffror än de från 2005?

– Jag trodde det och personaldirektören presenterade det som de senaste
siffrorna.

Tror du siffrorna kommer att förändras?

– Förstagenerationsinvandrare kanske inte kommer att nå den utbildningsnivå
som behövs, men andragenerationsinvandrarna kommer att göra det eftersom
kommunen anställer folk tvärsöver.

Det integrationspolitiska handlingsprogrammet är gammalt, från 2002. Vad gör
integration-srådet?

– Vi håller på att ta fram ett nytt handlingsprogram. Vi kommer framför allt
att lyfta fram positiva exempel för integrationen. Det vi fokuserat på är
näringsliv, kultur, skola och platser för möten, till exempel bibliotek.
Invandrare som kommer hit har inte det nätverk som svensken har och då måste
vi ställa upp och hjälpa till med praktikplatser och liknande som kan skapa
nätverk. Komvux samarbetar med arbetsförmedlingen, sfi och
socialförvaltningen för att skapa detta.

Det finns redan mötesplatser som stadsbiblioteket.

– Vi kan skapa nya mötesplatser. Till exempel det kafé vi ska skapa i den nya
turistbyrån. Det är ett bra ställe. På skolorna är det viktigt att man
informerar så att vi får bort främlingsfientligheten. Det är också viktigt
att alla de kommunala nämnderna samarbetar.

Vilka hinder ser du för mångfalden och integrationen?

– I Lund ser jag inga hinder.