Boende på landsbygden riskerar att bli förlorare.
Distriktssköterskorna på Hasslö, i Holmsjö och Tving stänger fyra dagar i veckan.
– Vi har inte råd att ha öppet på landet, säger Åke Åkesson, primärvårdschef.

Primärvården står inför stora förändringar. Hälsovalet startar om en dryg månad. Samtidigt pågår förberedelse för att kommunen ska ta över hemsjukvården.
Distriktssköterskor som tidigare vårdat människor i alla generationer från nyfödda barn på mottagningen till sjuka äldre i hemmen får färre arbetsuppgifter.
Ett tiotal av landstingets sjuksköterskor och undersköterskor ska från och med måndag utgå från Mogården i Rödeby för att sköta hemsjukvården på Hasslö, i Nättraby, Rödeby, Holmsjö och Tving. Där placeras även landstingets arbetsterapeuter som oftast hjälper gamla med bostadsanpassning och hjälpmedel i hemmen.
Syftet med att bryta loss hemsjukvården från vårdcentralerna med en egen budget är för att stå redo vid årsskiftet när kommunen ska ta över. Patienterna som vårdas i hemmet kommer inte att märka mycket av förändringen, mer än att oftast samma sköterska kommer hem och lägger om deras sår eller spolar deras kateter.
– Vi är bland de sista landstingen i landet att införa en kommunalisering av hemsjukvården. Det tråkiga för personalen är att vi splittrar arbetslag som fungerat bra, säger Alf Engström, verksamhetschef för Rödeby, Nättraby, Tullgården och Jourcentralen.
Distriktssköterskorna från Tullgården och Kungsmarken ska utgå från Annebo för att göra hembesöken. BVC på Kungsmarken ska dock finnas kvar.
Men detta är inte den enda förändringen. Hälsovalet står också för dörren. Politikerna har beslutat att de vårdenheter som vill driva läkarstationer ska ha läkare, distriktssköterskor, barnhälsovård och sjukgymnastik. Men det finns inget krav att de ska bedriva hemsjukvård.
Varje vårdenhet får pengar av Landstinget Blekinge efter hur många patienter som listar sig. I dag har landstinget distriktssköterskemottagningar på Hasslö, i Tving, Holmsjö, Kättilsmåla, Fågelmara, Sturkö och Torhamn. Mottagningar är knutna till vårdcentralerna på tätorterna.
Men det nya systemet innebär att det blir rena förlustaffären för landstingen som inte får extra pengar för de hyreskostnader de har för lokalerna på landsbygden.
– Vårdpengen gör att det är omöjligt att finansiera hyrorna ute. Vi måste få en finansiering utanför vårdpengen, säger Alf Engström.
Följden blir att distriktssköterskemottagningarna på Hasslö, i Tving och i Holmsjö minskar öppettiderna från och med måndag.
I stället för fem dagar ska mottagningarna ha öppet en dag, men då fem timmar i följd för BVC och mottagning. Patienterna måste boka en tid. Läkarbesöken till BVC kommer som tidigare att hållas på respektive mottagning.
– Vi försöker verkligen undvika en nedmontering av vården på landsbygden. Systemet är orättvist och vi konkurrerar inte på lika villkor. De privata vårdgivarna har ingen extra kostnad för lokaler på landsbygden, säger Alf Engström.
Åke Åkesson, divisionschef för primärvården och akuten, menar att landstinget gör allt för att försöka behålla vården på landsbygden:
– Det är en strikt reglerad ekonomi. Om de här enheterna på landsbygden ska finnas kvar gäller det att patienterna listar sig till de vårdcentralerna som distriktssköterskemottagningarna tillhör. Ekonomiskt ser det kärvt ut, men vi tittar på att hyra in oss hos andra för att minska kostnaderna, säger han.
Än så länge planeras inga förändringar av öppettiderna för distriktssköterskemottagningarna i Kättilsmåla, Fågelmara, Torhamn och på Sturkö. Men verksamhetschefen Peo Olsson utesluter inte att mottagningarna i öst också kan få ändrade öppettider.
– Egentligen är det befolkningen som styr det. De bestämmer genom att lista sig var resurserna ska placeras.