Näten är satta och ålen snart i dem. Men snart finns inga ålfiskare från Hörvik kvar. Ålafiskets dag kan då tvingas importera ål.
– Mycket borde gjorts för länge sedan, säger ålfiskaren Bengt Hörvin, 68.

Längs Listerlandets kust har det i århundraden fiskats ål. Stolparna med ålbottengarn stod tätt ända in på 1960-talet och centrum för ålfisket i Hanöbukten, det var Hörvik. Nu är den tiden är förbi.
– Allt ställs på sin spets inom snar framtid, säger Bengt Hörvin, en av fåtalet kvarvarande ålfiskare i Hörvik.
Bengt Hörvin lägger till pråmen med hjälp av brodern Mats Hörvin i Hörviks hamn. De har precis varit ute och satt nät för ålen. En del av de som hamnar däri ska sedan säljas på ålafiskets dag. Men vem som ska fånga ålen i framtiden är osäkert.
– Varken jag eller mina bröder kommer ta över, säger Jonas Robertsson vars pappa Olle Robertsson är ålfiskare i Hörvik.
– Vi hade gärna fiskat ål om vi kunnat, menar Roger Olofsson, 37 som på grund av fiskereglerna endast fiskar sill och i går ägnade dagen åt att måla om sin båt.
Ålafiskets dag har anordnats i 25 år och under dagen serveras ål i alla dess former. Tanken är att Hörviks kulturtradition ska bevaras. Arrangörerna hoppas längre fram kunna ta ut turister i båtar så de får se ur ålfiske går till. Ålen, däremot kan i framtiden behöva köpas in från övriga Blekinge eller Skåne, om det nu ska finnas ål på ålafiskets dag.
Anledningen till att det är så svårt att få tillstånd att fiska ål beror på att det är en hotad art. Bara vissa yrkesfiskare får fånga ål i specifika vatten. År 2009 fick 388 personer i Sverige särskilt tillstånd för ålfiske.