Sjukfrånvaron i Sverige fortsätter att minska under krisens 2009 och har nu nått den lägsta nivån på 27 år, enligt färska siffror.
Den lägre sjukfrånvaron kan ha bidragit till att mildra krisen, enligt Svenskt Näringsliv.

– Nedgången i sjukfrånvaron har gjort att företagen på många sätt är bättre rustade att möta en kris. Det är bra både för företagen och för de här personerna, säger Björn Lindgren, nationalekonom på Svenskt Näringsliv.
Bland annat minskar kostnaderna för övertid när fler personer är på jobbet och därmed slipper ersättas av annan personal. Kortare och färre sjukskrivningar innebär också att företagen slipper gå miste om viktig kompetens, menar Björn Lindgren.
Nedgången i sjukfrånvaro mellan 2006 och 2009 motsvarar omkring 41 000 heltidsarbeten. Framför allt är det kvinnor som är sjukskrivna i mindre utsträckning. Deras arbetade timmar har ökat kraftigt sedan 2006, med 2,1 miljoner timmar per vecka, medan männens arbetade timmar under samma period har ökat med 0,4 miljoner timmar per vecka.
– Det är ur ett samhällsekonomiskt perspektiv viktigt att låta människor vara delaktiga på arbetsmarknaden och utföra de uppgifter de kan. Är man sjukskriven länge är det svårare att komma tillbaka till arbetsmarknaden, säger Björn Lindgren.
Text: Amanda Billner/TT


Sjukfrånvaron ökade under andra hälften av 80-talet. Som högst var den 1988.
Mellan 1988 och 1997 mer än halverades sjukfrånvaron.
Möjliga orsaker kan ha varit den vikande konjunkturen, diskussioner om företagens kostnader för sjukskrivningar och sänkningen av sjukpenningen och införandet av en karensdag i början av 90-talet. Även införandet av en arbetsgivarperiod i mitten av 90-talet kan ha spelat in.
Mellan 1997 och 2003 ökade sjukfrånvaron kraftigt igen. Förklaringar till detta är bland annat att ersättningen höjdes från 75 till 80 procent av lönen.
Från tredje kvartalet 2003 har sjukfrånvaron åter minskat. Den totala sjukfrånvaron under tredje kvartalet 2009 är den lägsta på 27 år.
Källa: Hewitt/Svenskt Näringsliv (TT)