Bostadslådorna från 1960-talet har vuxit två våningar och fått välvda tak. Ett
bra grepp som bör inspirera fler, tycker Bogranskarna.

LUND. På Norra Fäladen i Lund växer området Fredslyckan fram. Det är en
omvandling av 18 hyreshus till bostadsrätter. Nu har man kommit drygt
halvvägs och de gamla och omvandlade husen står sida vid sida. Det är svårt
att se några likheter.

– Husen har vunnit mycket på omvandlingen. De gamla husen hade inga särskilda
kvaliteter medan de nya känns tilltalande med sina välvda tak och blandade
fasadfärger, man har skapat en helt ny karaktär, säger Thomas Hellquist.

– Man borde nästan spara ett av de gamla husen för att visa före och efter,
säger han.

Området klarar absolut förtätningen menar de.

– Frågan är om det inte blir bättre av denna förtätning. Nu har man dubbla
höjden men det känns ändå inte trångt, jag tycker det är en lysande idé,
säger Tomas Wikström.

Det som möjligen avslöjar att detta ursprungligen är ett 60-talsområde är
utemiljön. Trots nya lekplatser känns den inte bra tycker de. Utemiljön har
inte fått samma omsorg som husen.

– Breda asfaltgångar dominerar fortfarande. Jag hade önskat mer ombonad
grönska och mer av den lekfullhet som finns i fasaderna, säger Eva
Kristensson.

– Det är också dåligt med ställen att vara på utomhus, om man inte bor på
bottenvåningen och har egen täppa, säger hon.

En fördel är dock att träd och buskar är uppvuxna. Och Thomas Hellquist
uppskattar de nybyggda miljöhusen som bryter av raden av hus. Även
marklägenheternas uteplatser får godkänt.

– Den trafikseparerade miljön är också ett plus, här kan barnen springa fritt
mellan husen, säger Eva Kristensson.

Bostadsföretaget som står bakom omvandlingen hade egentligen bara tänkt
renovera husen. Det var arkitekten som föreslog att samtidigt bygga fler
bostäder. Det blev dubbelt så höga hus. På de förstärkta tvåvåningshusen av
betong har man byggt på trähus i två våningar. Utåt ser huset enhetligt ut
och det är svårt, för att inte säga omöjligt, att hitta något exteriört som
avslöjar 60-talsursprunget.

De 176 lägenheterna kommer att bli 450 när hela området står klart om drygt
tre år.

– Att man kan få så många nya bostäder genom att utnyttja befintlig
infrastruktur och utan att exploatera värdefull jordbruksmark är ett stort
plus, säger Torbjörn Klittervall.

Invändigt är husets historia lite mer framträdande. Trapporna med terazzosteg
och stålräcken är original från 1969 och man har fyllt på med likadana på de
övre våningarna. Samtidigt har man moderniserat trapphuset genom att öppna
en fönstervägg och satt in hiss.

På de nedre våningarna har man behållit lägenheterna men blåst ut dem. Det ger
en aning om hur här såg ut 1969.

Planlösningen i den fyrarumslägenhet Bogranskarna tittar på är till stor del
oförändrad, men har fått ett extra sovrum mot gaveln med nytt fönster.
Samtidigt blev hallen något större. Detta på bekostnad av en bit av
vardagsrummet och ena sovrummet.

– Lägenheten har vunnit på omändringen. Hallen har fått en egen kvalitet och
man har fått ett rum till. Det blir också bättre ljusflöde genom lägenheten.
Man har gjort ett riktigt bra jobb, säger Thomas Hellquist.

Bostaden känns rymlig tycker Bogranskarna.

Mellan vardagsrum och kök har man tagit bort ett par meter vägg.

– Bra, man får in mera ljus och kan ha många gäster om man vänder bordet på
tvären, säger Eva Kristensson.

Intill matplatsen har man också ordnat ett grovkök med tvättmaskin genom att
ta bort en gammal, indragen, balkong. En ny, mer kvadratisk balkong, har
byggts utanför vardagsrummet och ger bostaden ett mervärde tycker de.

Köket är ett parallellkök med gott om skåp och arbetsytor, det uppskattas av
Bogranskarna. Kökets struktur är densamma som i ursprungshuset och fungerar
lika bra i dag tycker de.

– Här har man lyckats med konststycket att förbättra en i grunden bra
planlösning från 60-talet, säger Tomas Wikström.

– Köksventilationen är okej, men hade blivit bättre om det hade funnits ett
frånluftsdon i taket, säger Torbjörn Klittervall.

Det enda som avslöjar för Bogranskarna att detta är en 60-talsplan är det
långsmala badrummet. Sådana ser man knappast i dag då de är svåra att
tillgänglighetsanpassa. Här har man inte samma krav då det handlar om
ombyggnad.

Lägenheten har tre sovrum. Det största har kvar sin kvadratiska form och en
hel vägg med garderober vilket ger Bogranskarnas gillande.

Materialvalen och detaljerna är också genomgående bra: trägolv, eklister,
stengolv, helkaklade badrum och släta tak är standard. Även energimässigt
får husen godkänt.

– Tack vare de nya taken och ny isolering drar huset mindre energi, det är
bra, berömmer energigranskaren Torbjörn Klittervall.

– Det enda jag saknar är återvinning av värmen i den utventilerade luften, det
hade sänkt behovet av energi för uppvärmning, säger han.

Det blir också ett plus för att man valt att bygga blandade storlekar på
lägenheterna. Och att man behållit ett hyreshus för den som vill bo kvar i
hyresrätt. Många gamla hyresgäster har dock valt att köpa en lägenhet.

– Det här omgörningsgreppet är så intressant att jag hoppas att det inspirerar
andra, säger Thomas Hellquist.

– Ja det är ett efterföljansvärt exempel på förtätning av befintlig
bebyggelse, säger Torbjörn Klittervall.

– Men det är viktigt att först göra skuggstudier för att se hur hushöjden
påverkar gårdens solförhållande. Det är inte alltid bra läge för högre hus,
påpekar Eva Kristensson.

Trots att man kunde nått längre när det gäller energihushållning och den
trista utemiljön enas Bogranskarna snabbt om att huset är värt en 4:a.