Många unga som inte fick jobb under krisåren i början av 90-talet har fått
fortsatta problem i livet, enligt forskaren Anna Angelin.

Anna Angelin har i sin avhandling vid Socialhögskolan Lunds universitet undersökt de i årskullarna födda 1973 - 1977 som blev långvarigt arbetslösa och socialbidragstagare i början av 1990-talet.
Hon har analyserat register, gjort enkäter och intervjuat 74 arbetslösa ur gruppen. Hälften boende i Malmö, övriga i Kronobergs län.
– Det som förvånade mig mest var nog den skam och förnedring som de flesta kände över att vara arbetslösa och socialbidragstagare. Det upplevdes som ett större problem än att vara fattig. Trots att många hade stora ekonomiska bekymmer och skulder efter att ha levt på socialbidragets miniminivå år efter år, säger Anna Angelin.
Fattigdomen har ofta lett till onda cirklar. Många i gruppen kommer från familjer med svaga ekonomier, och inte kunnat få hjälp med att skaffa körkort eller bidrag till obetalda hyror. Problemen hopar sig lätt, och leder till stress och hälsoproblem.
– De långtidsarbetslösa känner ofta vanmakt och tycker många gånger kontakterna med socialförvaltningen är kränkande, konstaterar Anna Agnelin.
Enligt hennes analys löpte en person som blev marginaliserad i 20-årsåldern sex till sju gånger större risk att också bli det senare i livet, jämfört med jämnåriga som fick jobb eller studerade vidare.
I sitt urval har Anna Angelin ändå sorterat bort grupper som troligen skulle ha förmörkat siffrorna ännu mer.Endast invandrarbarn som gått hela grundskolan i Sverige är med. Ingen med kända missbruksproblem har intervjuats.
Anna Angelin tycker man bör dra lärdom av och undvika mindre lyckade insatser under 90-talskrisen.
– Vi förlorade en halv miljon jobb under krisåren. Ändå talade man om att individen måste bli bättre på att söka jobb och ordnade kurser i skriva cv och liknande.
Hon är tveksam till de stora aktiveringsprogram som genomfördes.
– Många jag intervjuade hade haft olika praktikplaceringar. Men de kände sig ofta utnyttjade.
Reguljär utbildning vore troligen bättre. Många i gruppen har inte gått ut gymnasiet.
– Tyvärr får de som regel inte läsa upp sina betyg med socialbidrag. Det är ett hinder. Många är rädda för att dra på sig mer skulder.
Anna Angelin är oroad över hur dagens 20-åringar ska klara krisen. Årskullarna som nu börjar söka arbete är betydligt större än 1970-talets. Det finns dock positiva skillnader också.
– Som tur är har vi även stora pensionsavgångar de kommande åren. Och i Malmö har den danska arbetsmarknaden fått en större betydelse än den hade på 90-talet.