Här är tjänstemännen som tvingas dammsuga kommunen i jakten på försvunna miljoner.
Kommunstyrelsen kräver att de tillsammans ska hitta 41 miljoner kronor.
– Det går inte, säger socialchefen Göran Bohman.

Ingenting är heligt. Det tycks ha blivit de styrande politikernas mantra de senaste veckorna. När kommunen går mot ett underskott på 77 miljoner framhåller politikerna vikten av att våga vända på alla stenar.
De tre nämnderna som i dag har mest ansträngd ekonomi är de som ansvarar för gymnasiet, handikappomsorgen och kommunens sociala skyddsnät. Tillsammans ska de tre förvaltningscheferna dammsuga sina verksamheter på 41 miljoner kronor.
För att rätta till siffrorna i budgeten har socialnämnden redan skurit i friskvården och konsumentvägledningen.
Den största delen, 16 miljoner, av socialnämndens minusprognos beror dock på att socialbidragen skenar och det är en verksamhet som kommunen enligt lag måste tillhandahålla.
– Om någon står utan försörjning för sig och sin familj måste vi hjälpa till. Där är lagen glasklar. Det har vi också fått förståelse för från politikerna, säger socialchefen Göran Bohman.

Kommer du att presentera ett sparförslag som täcker hela det förväntade minusresultatet?

– Nej. Det går inte.
Handikappförvaltningen har lagt fram förslag om att spara bort resorna till och från daglig verksamhet och se över omkostnadsersättningen för kontaktpersoner.
Förvaltningen har också tagit upp möjligheten att ta bort ersättningen på 40 kronor om dagen för dem som jobbar i daglig verksamhet, men det sa politikerna blankt nej till.
Förvaltningschefen Maria Persson räknar med att dra in några slantar genom att skära i nya vikariers introduktionstid.
– Det blir inga 15 miljoner. Om vi ska hämta hem dem så måste vi lägga ned verksamheter och det är inget vi diskuterar i dag, säger hon.
De mest uppmärksammade besparingarna just nu är de som gäller gymnasiet.
Sex tjänster inom skolhälsovården, skolbiblioteket och studievägledningen hotas, men besparingarna ger bara knappt en miljon i år.
Utbildningschefen Göran Palmér har fått i uppdrag att ta fram förslag som motsvarar det tiodubbla och de förslag som tidigare ratas av politikerna, att säga upp lärare och börja ta betalt för skolmaten, ska upp på bordet igen.
Att börja ta betalt för skolmaten skulle ge runt 1,5 miljoner kronor på ett helår, men det är osäkert hur snabbt det skulle vara möjligt att införa nyordningen.
Göran Palmér säger att han kommer att titta på såväl den fria skolmaten, undervisningen, ledningen och den administrativa personalen.
– Det finns inget som är heligt i det här läget. Sen får politikerna göra prioriteringarna, säger Göran Palmér.