Utbyggnaden av Teleborg har följts med stort intresse av Gunnar Ronéus. Och det är kanske inte så konstigt. Som ung arkitekt var han med och drog upp riktlinjerna för en ny stadsdel i Växjö.

Gunnar Ronéus gick ut Chalmers i slutet av 1960-talet och fick jobb på arkitektfirman Contecton i Göteborg. Då var det tillväxtår i de svenska kommunerna och nationella arkitekttävlingar var vanliga.
– Många kommuner hade våldsamt expansiva planer. Om man la ihop allt de ville satsa på skulle Sverige haft 80 miljoner invånare. Alla kurvor pekade uppåt.
I det klimatet kom Teleborg till. Även Växjö kommun arrangerade en stor arkitekttävling och Contecton vann.
– Jag jobbade med Teleborg på många sätt, både översiktligt, med trafikföring och detaljstudier av olika kvarter. Men framför allt handlade det om Teleborgs centrum.
För första gången skulle en helt ny stadsdel skapas i Växjö, en stadsdel som när det gällde service skulle vara helt självbärande. Och ska man få ett livskraftigt centrum krävs att många bor där. Närhet till centrum ger köptrohet, ju längre avstånd desto större risk att invånarna handlar någon annanstans.
– Höga hus i centrum var en självklar del och det gällde också Teleborg, säger Gunnar Ronéus.
Förslaget blev hus i sex våningar, men när det skulle förverkligas började nya vindar vina. Idylliska markbostäder blev ordet för dagen och alla argument för höghus var som bortblåsta. Även kommunala bostadsbolaget Växjöhem ville ersätta höghusplanerna med hus i två våningar, något Contecton inte kunde acceptera. Projektet med Teleborgs centrum klövs i två delar och en annan arkitektfirma tog över bostadshusen. Gunnar Ronéus arbete kom i stället att koncentreras på det som fick namnet Fribisko, en byggnad som kombinerade fritidsgård, biograf och skola och därmed kunde utnyttjas av olika grupper under stora delar av dygnet.
– Skolan var förstås en tung del, men det var många aktiviteter som hörde ihop. Varför skulle eleverna gå till en fritidsgård någon annanstans när man kunde lägga den i samma byggnad?
Huvudkorridoren fick alltså bli fritidsgård och i stället för en gammaldags barnbespisning blev det en skolrestaurang. Det var, för den tiden, fullständigt revolutionerande minns Gunnar Ronéus.
– Men skolledningen tog emot det positivt och stödde våra radikala idéer.
De första årens arbete med Teleborg sköttes på distans från Göteborg, men företaget öppnade lokalkontor och 1975 flyttade Gunnar Ronéus till Växjö. Skolan Teleborg Centrum var klar 1976 och uppmärksamheten kring bygget stor. Sedan dess har upphovsmannen fått guida åtskilliga besöksgrupper runt i lokalerna och även om de med åren fått ändrade funktioner är det inga svårigheter att känna i sig. Den röda kontrastfärgen lyser lika starkt och rören i taket är lika blå.
– Jag är mycket nöjd med det här, säger Gunnar Ronéus, när vi vandrar runt på TC. För mig är centrum det största jag gjort på Teleborg.
Stadsdelen som skapades på 1970-talet var tänkt för mellan 10 000 och 15 000 invånare, och i dag är man där. Teleborg har vuxit kraftigt på senare år och befolkningen närmar sig 12 000-strecket. Men på Teleborgs centrum modell 2009 är mycket sig likt, även om ytor som då var nödvändiga skyddsavstånd mellan vägar har bebyggts. I dag står där två tvillinghus och ett äldreboende i bågform, och häromdagen påbörjades bygget av ett nytt bostadshus i åtta våningar och med 46 lägenheter.
Det kan alltså ta lite tid alltså, men i dag har centrum fått sina höga hus, med plats för fler närboende. Precis som Gunnar Ronéus och Contecton ville, då för 40 år sedan.