Svante Lodén måste vara ungefär den bästa svenska sångare som inte har blivit
ett så kallat hushållsnamn.

Lundaartisten sjunger med en förtjusande kombination av avspänd exakthet och
hängiven sårbarhet, som ger honom en helt egen ton. Erik Hjärpe å sin sida
spelar tungt, gospelmaxat piano så att inga andra instrument egentligen
behövs, även om inte Tobbe Gabrielssons bas och Jaime Salazars trummor
gjorde direkt ont heller. De två Damned!-polarna skriver också utmärkta
låtar för sin grupp The Martelli Tapes, sånger där gospel, soul, pop och en
nypa jazz möts, till observanta texter om kärlek, föräldraskap och minnen.
Martellis har ovanpå det redskapen för att göra något av musik från bland
andra Paul Simon och Chopin (!).

Så det blev en briljant brunch inför en stor publik. Gästartisterna gjorde
sitt för det; Bebe Risenfors på allt från dödskalleprydd theremin till
basklarinett och munspelsvärldsmästaren Filip Jers (Toots Thielemans och
Stevie Wonder i samma skjorta). Soulsäkra Pauline Kamusewu betydde i andra
set det definitiva konsertlyftet, i sina duetter med Svante Lodén.

Bruno Martelli från ”Fame” kom förstås aldrig och spelade, men Sveriges
television var på plats. En ”Veckans konsert” lär det bli av det, i
februari, och det talas också om en kommande Martelli Tapes-platta. Är det
nu äntligen skarpt Lodén-läge?