Det som närmast kan beskrivas som 70-talets föregångare till tv-spel lever fortfarande ett aktivt medelålders liv. Barometern tittade in på IFK Borgholms årliga turnering för att förstå tjusningen med små plastgubbar i hockeymundering.

Det är minst sagt en febril och koncentrerad aktivitet i IFK Borgholms klubbstuga. Fotbollsplanen utanför ligger under ett tjockt snötäcke, desto bättre då för den anrika aktiviteten bordshockey. Det är nionde året i rad som turneringen genomförs och trots att det för dagen krockar med inomhusfotboll så har vuxen och ungdomsklassen totalt lockat ett 30-tal. Och det råder knappast något tvivel om vilka som tar det på mest allvar.
- De vuxna, de går in för det till 100 procent, för barnen är det mest lek, säger arrangören Per Andersson och skrattar.
Strax innan har han gått en match mot David Rommedahl och den bekräftar påståendet. Högröd i ansiktet har både han, motspelaren och publiken kastats mellan hopp och förtvivlan. En puck som så gott som hamnat i nättaket studsar ut på planen, ett annat skott går i stolpen och det går till de sista sekunderna av den sista halvleken, innan slutresultatet, 2-2, står klart.
- Om man ska förklara själva grejen med det här, är det glädjen. Att det är lika roligt att spela vare sig man förlorar eller vinner, även om man självklart gör allt för att få in pucken i mål, fortsätter Per Andersson.

Men är inte det här lite som 70-talsversionen av tv-spel? Hur kan det överleva?

- Det var en rolig koppling. Men de finns fortfarande att köpa och av de som är här har nog ändå hälften tränat innan. Nästan alla har ett gammalt spel ligger hemma någonstans, Per Andersson.
För att riktigt spä på retrokänslan går en man förbi i en klassisk gammal sovjetisk hockeytröja. CCCP står det och minner om tiden då hockey verkligen var på liv och död. Såväl på isen som på spelbordet.
IFK Borgholms bordshockeyspelare har att göra även om matcherna är korta. Efter gruppspelet går de bästa vidare till en turnering. Det blir en lång dag vid spakarna. Smattret av platspuckarna ljuder fortfarande när dörren till klubbstugan slår igen.