Det finns stora skillnader mellan hur olika gymnasielärare sätter betyg,
vilket enligt Skolverket är ett rättssäkerhetsproblem.

STOCKHOLM. Rapporten, som Dagens Nyheter tagit del av, redovisar hur eleverna
i olika gymnasieskolor i landet betygsatts i förhållande till resultaten
från de nationella proven. Vilket betyg eleven får i förhållande till
provresultatet beror mer på vilken lärare elev har har än vilken skola han
eller hon gåt i, även om skolskillnaderna också spelar en viktig roll.

Högst betyg i förhållande till proven får elever vid naturvetenskapliga
program. Kvinnliga elever får betydligt oftare högre betyg i förhållande
till provresultat än manliga. Elevens modersmål har däremot ingen betydelse
i sammanhanget.

Spridningen är stor mellan skolor och klasser. I vissa klasser får nio av tio
elever höjt betyg i förhållande till proven i exempelvis matematik. I en
annan får var femte elev betyget sänkt och i ett tredje finns ingen skillnad
alls mellan betyg och provresultat.

Verket förklarar skillnaderna med att olika lärare tolkar mål och
betygskriterier olika, att vissa lärare är mer benägna att ge efter för
olika påtryckningar, och att alla lärare inte följer kursplanen.

2007 fann Skolverket liknande skillnader i grundskolan och trots olika
åtgärder kvarstår de.