Att beredskapspolisen sällan används visar att behovet är litet. Det anser Rikspolisstyrelsen, RPS, som hos regeringen begärt en total översyn.

Men Smålandspostens granskning visar att flera polismyndigheter begärt hjälp – men fått nej av Rikspolisstyrelsen.

– Ena stunden skulle det gå bra att använda beredskapspolisen, i nästa var det blankt nej. Det blev ingen ansökan eftersom vi förstod att det var meningslöst.

Så beskriver kommissarie Tomas Hermander vid Kronobergspolisen agerandet från Rikspolisstyrelsen inför EU:s jordbruksministrars möte i Växjö.

– Vi fick inga raka besked förrän väldigt sent. Min uppfattning var att Rikspolisstyrelsen inte hade något intresse av att utnyttja beredskapspolisen. Stormen Gudrun visade att det finns behov av denna extra resurs som kan användas vid en rad olika situationer.

För Kronobergspolisens del blev det alltså inte ens någon ansökan om förstärkning. Polismyndigheten i Västmanland fullföljde dock sin ansökan om att få utnyttja beredskapspolisen under första veckan i juli i fjol.

Power Meet i Västerås lockar omkring 75?000 motorintresserade åskådare och kräver stora insatser från polisen.

– Vi ansökte och fick nej. Motiveringen var att beredskapspoliserna skulle kunna råka ut för situationer som de inte skall göra. Men i så fall skulle hela Västerås vara i faro­zonen, säger polisens informatör Börje Strömberg.

I förra veckan beskrev Smålandsposten turbulensen runt beredskapspolisen. Rikspolisstyrelsen beslutar sedan den första januari i fjol, då ansvaret överlämnades av regeringen, när beredskaps­polisen får användas.

Förändringen kom för att regeringen ville öka möjligheterna till extra polisiärt stöd, exempelvis vid internationella konferenser. Men Rikspolisstyrelsen anser att beredskapspolisens organisation kostar för mycket pengar eftersom den sällan används.

– Vi hade sett fram emot att det skulle bli lättare när Rikspolisstyrelsen fick ansvaret, men så blev det ju inte. Ansökan till Power Meet var ett test, konstaterar Börje Strömberg.

– Beredskapspolisen består av personer som vill jobba och som det satsats mycket pengar på, men som det i praktiken är omöjligt att kunna utnyttja.

Hans uppfattning är att de extra poliserna behövs, inte minst för allmän övervakning sommartid vid större arrangemang.

– Våra ordinarie poliser behövs för andra uppgifter och vi behöver all hjälp vi kan för att hinna lösa brott. Vi har inte ont om sysselsättning.

Polismyndigheten i Västerbotten fick också nej till sin ansökan om att få använda beredskapspoliser vid ett EU-möte i Umeå fjol.

– Vi tvingades planera om och i stället använda ordinarie poliser samt väktare, säger Peder Jonsson, polismyndighetens informationsansvarige.

Dessutom har möjligheten diskuterats inom andra polismyndigheter men ansökningarna uteblev efter Rikspolisstyrelsens signaler.

”Vi fick inga raka besked förrän väldigt sent.”

Tomas Hermander, Kronobergspolisen