Ett 20-tal personer i Växjö får varje månad någon form av behandling mot sitt drogmissbruk. I höst ska man undersöka vilka effekter det ger.

– Vi ska göra en översyn och titta på resultaten av olika behandlingar, säger Kristina Jansson på Växjö kommuns avdelning för missbruksvård.
Det ökade drogmissbruket bland unga i Växjö oroar. Antalet aktuella på avdelningen för missbruksvård är det högsta sedan 1999, då kommunen började med två årliga kartläggningar. De personer som går på behandling för sitt missbruk av olika droger ligger stadigt runt 20.
Enligt senaste statistiken är cirka två tredjedelar under 30 år. 9 personer – eller 43 procent – missbrukade heroin. Amfetamin och cannabis används av många och även blandmissbruk är vanligt.
Hösten 2007 öppnades Ungdomsbasen i Växjö, som stöd för missbrukare mellan 18 och 30 år. Där kan de få bostad, hjälp med en strukturerad tillvaro och kontakt med behandlingsassistenter. I en rapport om Ungdomsbasens snart två år har ungdomar och personal lämnat synpunkter på verksamheten, men någon utvärdering har inte gjorts.
Nu vill politikerna i nämnden för arbete och välfärd veta vilka effekter man kan se av olika behandlingsformer, ett uppdrag som Kristina Jansson ska verkställa i höst. Kommunens alternativ på hemmaplan är Klaraprogrammet, en kognitiv beteendeterapi för kvinnor över 20 år, ett särskilt haschavvänjningsprogram samt den så kallade Söp-en, ett strukturerat program enligt tolvstegsmodellen. Landstingets beroendemottagning har också underhållsbehandling för heroinister.
Utanför kommunen anlitas HBV-hem med olika behandlingsinriktning.