38 elever.
I samma klass.
– Vi får inte den hjälp vi behöver. Det är orättvist, säger Agnes Petersson, 12, som ska börja sjätte klass till hösten.

Hon och de andra eleverna i femte klass på Lillestadskolan går redan nu i en jätteklass, 34 elever.
– Det blir väldigt lite luft. Man får huvudvärk, säger klasskompisen Ola Svensson.
Lektionerna i engelska får de hålla i korridoren. De sitter två och två på golvet längs korridoren, ända bort till rektorsexpeditionen.
För att över huvud taget ha en chans att höra vad den andre säger och prata engelska med varandra.
Om de sitter i ett klassrum stegras ljudvolymen lätt till ohanterliga nivåer, enligt läraren May Launy.
Till hösten blir de ännu fler - 38 elever som det ser ut nu.
May Launy:
– Det är rena u-landet. Vi går på knäna redan nu.



Det är fördelningsprincipen som ställer till det. Skolor som får klasser på mellan 30 och 40 elever drabbas hårdast. Elevpengen, det belopp som följer med varje elev, räcker inte till för att dela upp gruppen i två klasser.
– Det räcker inte för två tjänster, konstaterar Anders Sjödahl som är rektor på Lillestadskolan.Alternativet är stora grupper.
– Det finns inget annat sätt, säger rektorn.
Men priset är högt, både för eleverna och för lärarna.
– Alla borde få den hjälp de behöver, säger Ilma Caprnj som också går i klassen.
– Det blir en omöjlig uppgift att hjälpa alla, säger May Launy.
De har ett tufft år bakom sig, berättar hon.



Nu väntar ett år till med ännu fler elever, flera av dem med stort behov av extra stöd.
– Det blir svårt.
Kollegan Björn Molin håller med.
– Jag kan inte fatta att någon tycker att det är okej med en klass på 38 elever.
Lärarna pusslar så gott det går för att få ihop det. De känner att de inte räcker till men det är egentligen inte det som är problemet.
– Det här är ett strukturellt problem. Man måste se det ur ett större perspektiv, ta hänsyn till lokaler, gruppernas storlek och gruppsammansättningen, säger Björn Molin.
Så ser inte systemet ut. Summan för en elev ligger på runt 30 000 kronor för F-6-skolor. Oavsett omständigheterna. Det gör Lillestadskolan till en förlorare och vissa andra skolor till vinnare.



– Det blir orättvist. Det måste finnas något så när lika villkor. Det borde finnas en pott för skolor som har dåliga delningstal, säger läraren Charlotte Andersberg som också representerar Lärarnas Riksförbund.
Femteklassarna Ola Svensson, Agnes Petersson och Ilma Caprnj är på väg in i klassrummet för en lektion med hela gruppen.
– Det blir ju inte bättre här för att vi byter skola, säger de.